040926 - Faxe Kalk Rallyt i Danmark Efter 3 timmars sömn så var det upp i gryningen och hämta upp Ola i Lund. Tyvärr regnade det hela natten och hela morgonen. Lagom till vi lossade bilen och körde iväg till besiktningen så började det lätta men vägarna skulle aldrig hinna torka upp. Efter att ha glömt ta ut vissa papper, visat fel papper på fel ställe och danskar som virrade på huvet över lagningen så kom vi slutligen helskinnande ut ur besiktningen. Nu va det rekning av sträckorna som gällde. Vi gick ut hårt med att köra fel. Svårast är alltid den första biten innan man hittat ut ur byn och det skiljer lite i hur roadbooken är uppbyggd i Sverige. Men det var inga problem för ett sånt internationellt meriterat team som oss. Sträckorna var fräcka och inte alls så blöta som vi först trodde. Så Dunlop däcken åkte på. Iväg mot SS1 När vi kom fram till starten på första sträckan så var det lång kö. Ett ekipage hade dragit ner ett kostängsel och det var kor ute på sträckan. Tävlingsledningen valde mellan att lägga in 'chikan' eller samla ihop korna. De valde det sista alternativet. Vi öppnade lite försiktigt och tog oss igenom utan problem. Det gäller att vänja sig vid de höga hastigheterna och de danska noterna som är 1-5 istället för 1-6 som vi är vana vid. Inför SS 2 så höjde vi tempot lite och åkte nästan omedebart av i en vinkel efter en lång uppförsbacke. Ingen fara på färde utan det var bara att köra upp på vägen igen men trött och uppretad så skulle det minnsann köras igen! .........Så vi snurrade i det nästkommande vägbytet. Fråga mig I N T E hur det kunde hända även fast det var dåligt grepp bak däcken. Nå efter två sånna schoolboyserrors på samma sträcka så var det att ta sig i kragen. Lång raka 'ner i dyk, 50, 2 höger' dyk kan man lugnt kalla det, vi hoppade när vi kom upp från det och 2:an (vinkel) närmade sig fortare än jag hade tänkt mig. Jag började bromsa i luften och när vi landade så låste sig bakhjulen omedelbart. Jag fick inte ens tid att tänka nånting vi snurrade rakt ut från vägen ner för en hög kant och ut på det våta gräset och jag tänkte att här stannar vi ju aldrig. Att bromsa med asfaltsdäck på blött gräs är inte att tänka på så det var bara att hålla lagom gas så hjulen inte skulle hugga i så vi gick runt. Till slut så stannade vi med bakändan mot ett träd. Detta är inte sant, jag har inte tryckt in den nya bakändan direkt. Nåja ingen idé att gråta över försvinnande bagage i med ettan och iväg. Då ser vi att vi har missat en Chrystler Voyager med ca 1 meter I kön till SS 3 gick vi ut för att titta på förstörelsen, men vad är detta? bilen var ju hel, inte ens ett märke på kofångaren. Då var dagens tur använd nu tar vi det lugnt och kör i mål. Välbehållna tillbaka på serviceplatsen. Nu var det samma 3 sträckor en gång till. På med nya däck och tanka upp stridsvagnen. Nu började det fungera, Ola levererade noterna kanon hela dagen men nu hade jag vant mig vid det danska systemet och kunde hålla bättre linjer. Inga skandaler men knappast några sträcksegrar. Uppehåll och sen väntade 2 x 2 sträckor. Vi hade ingen koll på tider och dagens motstånd bestod av en Lancia Delta Integrale med asfaltsfjädring och 18tums hjul så att försöka jaga ikapp honom var inte ens att tänka på. En som därimot jagade var Jonas Wigren som slog alla danskarna på fingrarna genom att vinna totalt! och därmed säkra sin seger i SydSvenska Mästerskapet. SS 7 gick riktigt bra men i sista svängen på SS 8 blev jag lurad igen. Det svängde 2(vinkel) höger, 2 vänster, 2 höger, 2 vänster och 2 höger. Den sista högern nöp till runt en häck och vi seglade ner utför en kant och landade med vänster framhjul tung i en åker. Ett bakflyttat framhjul gör ju ingen glad men strcäkan var ju nästan slut och det gick att laga i servicen. De sista 2 sträckorna körde vi bara igenom, nu när vi var så nära hade det varit hånt att göra några dumheter. Vi hade haft mer tur är man kan begära redan. I mål kom vi i varjefall och bärjade hem poäng i SSM och SDRC. Stort tack till Pontus, Andreas, pappa, Marcus, Ola och alla som gjorde det möjligt att jag kunde köra fastän jag har sönder allting på löpande band. Ska vi göra om det nästa år ???