Besiktningen gick bra. Men när vi väntade på att få köra iväg så fick jag det samtalet man helst inte vill få. John Haraldsson ringde och berättade att de hade kört av hårt redan på SS 1. Ambulansen körde ut så det blev ett visst uppehåll. Både John och Linus är under omständigheterna ok, vilket är det viktigaste.

    SS 1: Det hade regnat dagen innan och på morgonen och det var halt. Lite halare än jag hade tänkt mig så jag sladdade alldeless för mycket. Att jag sen ville lite för mycket gjorde att det sladdades ännu mer. Mitt på sträckan så snurrade vi och klippte samma staket som vi kört ner förra året..... Men det är väl ändå mina pinnar? Nästa år ska vi köra ut och plocka ner dem dagen innan tror jag. Fick inte i backen så vi förlorade en bra stund redan där, nu är det kört täntke jag. I en vinkel mot slutet på sträckan så vägrade treans växel gå i och vi tappade ännu mer. Började bli rätt sur vid det laget.


    SS 2: Nu hade det slutat regna helt och solen började titta fram. Nu ska det köras igen tid tänkte jag. Jag vet precis som alla andra att det går inte att köra igen förlorad tid. Men likväl så provar man alltid ändå? Detta resulterade såklart i en snurrning redan i andra svängen. Tiden blev sämre än den jag satte med min grupp E Audi förra året. Nu får jag helt enkelt ta och skärpa mig, riktigt så orutinerat bör jag inte uppföra mig.


    SS 3: Nu gick det som det skulle. Inga vilda sladdar som bara tar tid. Detta resulterade i 4:e tid totalt endast 2 sek efter Joakim Grahn och 4.2 sekunder efter sträckvinnaren Mats Andersson.


    SS 4: Inga vilda utflykter här heller. 4:e tid totalt igen. 6 sek efter Grahn som vann sträckan.


    SS 5: Kan ni tänka er? Jag gjorde inget dumt här heller. Åter igen 4:e tid totalt. Av nån anledning alltid i hela sekunder denna gång 4 st efter Grahn. Precis som innan så var det Mats Andersson (Proton Satria grupp A)och Peter Lundell (Ny? Volvo 240 grupp H) som var mellan oss.


    SS 6: Den här sträckan pratades det en del om. Tyvärr blev den väldigt uppkört vilket gjorde att tiderna var betydligt lägre för dem som startade i början. Trånga vinklar på mjuka vägar äts fort upp. En annars väldigt underhållande sträcka. Tyvärr tappade Jörgen Lundgren sin bakaxel här. Vi startade efter honom och han stog i en vinkel, och för att inte riskera att köra in i honom så fick jag sakta in och strula så jag fick en stoppsladd mitt framför en stolpe till en hage. Provade lägga i backen och den ville inte i. Om det är så du vill ha det så. I med ettan och pangade iväg. Stolpen knäcktes längs marken tyvärr så knäcktes nästan min frontplåt också................ 6:e tid totalt.

    SS 7: Gick riktigt fort i början. Men sladdade för mycket som vanligt. Fick för mycket sladd i en dold höger men kom upp på vägen igen. Jag visste hur det såg ut men att komma i tävlingstempo är en helt annan sak och gör inte det hela mycket lättare egentligen. Det är väldigt lätt att det går för fort.

    Att det sen är så lite rattutslag på en quattro gör det inte lättare när man kommer så fort. Änsålänge styr jag sladdarna för mycket med ratten och för lite med gasen. Beror nog till stor del att jag har lärt mig sladda med motorsvaga bilar. Då är det fullgas som gäller om det ska gå

    Näst sista svängen en utdragen vinkel kom jag för fort igen. Det var totalt hjärnsläpp faktiskt men jag hade fått upp ett fint flyt och ett grymt tempo. Och det slutade såhär........

    Hjälmen på huvet och hjärnan i handskfacket!


    ...... Resultatet av vår lilla uppvisning blev backning och lätt 10 sek försvann. Fotot är taget av Roger "Turbo" Turesson.....

    Men vi kom imål ivartfall. Trodde jag knappt vi skulle göra på morgonen. Om än bara som 16:e totalt. Men man har en del kvar att lära så. Nu ska det riktas front, framdörr, bakdörr och bytas ett hjullager som inte ville vara med längre så tar vi nya tag i Sjöbo på lördag (11/10).

    Hasse och Sebastian körde förbil i grupp E bilen. Så Pontus som körde service hade att göra denna dag. Tur att jag gick ut som sista bil så de hann komma imål när jag gick iväg mot SS 1. De kom helskinnade imål och comebacken är gjord efter 15 års uppehåll från rallysträckorna! Bilen funkade tydligen bra på grus fastän den har asfaltssetup, först på vägen och hård grus gjorde kanske sitt till också.